Vi måste ändra på saker nu!

Jag tänkte ta upp några kommentarer från inlägget som fick min blogg att nästan explodera igår med trafik.


"Jag håller med om att det är väldigt oansvarigt av BRIS att lägga på i örat. Vem annars ska man vända sig till? Rektorn dessutom borde du anmäla- vilken skola var det?
Hoppas det blir bra/ Josefine"


"Hej
Ja du... jag är mamma till en kille på 15 år. När han var 11 år blev han mobbad i sin nya klass och när vi fick veta det så bytte vi raskt skola. hans dåvarande skola menade att vi hade fel osv..
Allt gick bra på nya skolan, men sonen fick ångest kort efter och fick gå till kurator. Vilket hjälpte, han blev starkare.
Allt flöt på till slutet av sexan då han bara föll ihop... vi gick till läkare, sökte hjälp på skolan...
Vi började misstänka dyslexi också i samma veva. Sonen började i sjuan och föll bara i betygetn, hade Ig i alla ämnen utom Biologi. Skolan menade att han var lat och fick skylla sig själv.
Dock är jag en "krävande" mamma...så jag stod på mig.. han har idag två diagnoser dyslexi o lätt språkstörning (gör att han ibland har svårt att hitta orden i hjärnan och därför blir han tyst). Med hjälp av en läkare som tittat igenom alla tester så står vi idag i kö hos BUP för en uterdning till, ADD ( en form av ADHD, en lugnare där an helt enkelt har svårt att komma igång).
Skolan ger inte sonen stöd, jag får skirka, kämpa..och har nu anmält dem till skolverket.
BUP tyckte att det räckte att han haande i kön, tar ca 2 år..men..
Jag ringde dit och skällde.. sonen behöve rinte bara en diagnos han behöver HJÄLP.. hans ångest är tillbaka.. han är 15 år och förväntas kunan göra saker osm han inte vågar, åka buss, åka hiss, komma i tid , hitta till rätt sal, komma ihåg läxor m.m.
Nu har vi fått möjlighet till en terapigrupp..
Men jag håller med dej... hjälpen och stödet är inte ok!
Tycker det var bra dte ni gjorde, mer kunde ni inte göra. Ni gjorde så gott ni kunde.
Egentligen skulle NI anmält skolan idag, de fick ju vetskapen men gjorde inget.
ha det gott"

"Jag själv har en ätstörning och jag tycker det är riktigt jobbigt, jag vet själv att jag har det men det är svårt att tacklas med den själv. jag har snackat med mamma om det massor men hon tyckte att jag borde gå och prata med någon "psykolog" jag blev hänvisad till ungdomsmottagningen där hon kom fram till att det har med min "dåliga kontakt till min pappa" som detta är, jag vet att det inte är det, jag vet bara inte varför jag har det som jag har det men det var de enda hon hade som svar på tal och hon tyckte inte jag behövde komma tillbkaa eller ta kontakt med någon annan. Tycker inte alls att jag fick hjälp, så nu ett halvår senare har jag det väl lika jobbigt.. ne fuck of för sånt här skit. Ingen vågar se sanningen utan bara blundar för allt, tror att allt blir bättre."

"detta är inget du kan klandra dig själv för. Alla "våldtäcksmän" har något i hjärnan som inte står rätt. Jag hoppas att han ÄNTLIGEN åkte in! Sveriges "hjälp" till ungdommar är ingenting gemfört med vad man borde få tillgång till! om ni förstår hur jag menar, för det är så sorgligt. Varför räckte det inte att kicka läraren efter det första klagomålet? Ungdommar ska INTE behöva vara rädda att gå på lektion! det är ju sjukt! Men MODIGT att du vågade beretta!"

__

Detta var bara några få av dom många kommentarer som vissas på inlägget som ni kan hitta här: Sveriges hjälp till ungdommar suger

Mina känsor blandas när jag läser det ni skriver, att ni tycker att jag skriver bra är ju jättekul och det tackar jag för :) Dom flesta håller med mig till 100% sen vet jag att det finns några i som kommenterat som inte gör detta (och dom syns med såklart!)  och det respekterar jag helt och hållet. Meningen med detta var ju att få upp ögonen helt och hållet.

Men det jag misslyckades med var att alla fasnade för historien om min lärare, vilket inte var själva poängen från början men det blev ju bra ändå. Anledningen varför jag drog upp den historien var för att visa hur BRIS behandlade mig den dagen.
Jag säger inte att ni ska undvika dom helt och hållet, känner ni att ni behöver ringa så ska ni göra det. Inte ens tveka. Det som är bra med BRIS är att det är som ett vanligt telefonnummer på räkningen och det kostar lika mycket som ett vanligt samtal (om inte mindre).
Att jag hade den oturen med att få en sur tjej i andra ändan är ju surt för mig, men jag överlever.

Historien om min förra lärare är ingen hemlighet och jag vet inte hur många gånger jag har berättat om den för olika sorters folk.
Jag hoppas att han har lärt sig sin läxa och att han släpper dom sakerna helt enkelt. Nog med det liksom, jag orkar inte med det igen.

Men min poäng med förra inlägget var mer hur vi får hjälp, att man trillar mellan stolarna som en sa. Ungdomar i den åldern har jättesvårt att få hjälp enligt mig. Din Kurator på skolan kanske är jättebra! och det är ju bra för dig, men det finns dom som anser att dom inte kan hjälpa eller inte vill hjälpa och bara skickar vidare en. Och så hamnar man hos ingen till slut.

Jag vill att omvärlden reagerar på detta eftersom den tiden vi växer upp i nu är den som är värst hittils! Allt ska gå så himla fort hela tiden, datorer mm sköter saker åt oss på bara några sekunder och man ska växa upp på ett ögonblick.
Det är inte alla ungdomar som orkar växa upp helt enkelt pga detta och så var det säkert för vissa innan också, men det är nog mer nu!


Eller vad säger ni?

Kommentarer:

1 tekla:

jag håller 101% med dig :D

2 JONNA:

jag tycker inte ett skit, skriv något vettigt om du ska skriva något! ja läser inte ens.

3 Ingrid's fotoblogg ^^:

håller med!

4 Maja:

Vilken fiin blogg :)

5 Jennifer:

de är verkligen hämskt att barn ska behöva behandlas så där :/

6 My:

De du skrev var otroligt bra, och kände att jag var tvungen om att skriva om det. Samt att tipsa om länken, jag hoppas det var okej :)))

7 Melody:

Jag håller med dig. Mycket bra skrivet. Imponerande!!!

8 Kattis:

Jag håller med dig! Jag har själv lidit av depression, ätstörningar osv i hela mitt liv nästan. Jag har inte velat ha hjälp förrän nu, men tack vare att vi har en bra psykologisk hjälp där jag bor går det bara bättre och bättre :) Så alla ställen är inte skit, men otroligt många, speciellt i större städer.

9 ardiana:

Håller med :)

10 KIm:

Håller med dig. :) Sjuk värld vi lever i egentligen.

11 Mikael:

Jahapp, vill inte krasha partyt. Men 25 år sedan när jag levde under dödshot i vardagen så "Hjälpte" sociala, skola, barnpsykiatri min alkoholiserade farsa med att ställa till det ännu värre för mig. Det ska mycket till för att ett barn i Sverige ska få hjälp, så har det varit länge, och det blir successivt värre och värre hela tiden, och folk blir mer likgilltiga. Många gånger så upprörs kids om det här, och säger att när jag blir stor då'ru blir det andra bullar. Men efter 16års ålder så skiter dom flesta i jobbiga ung-jvlar vilket är himla synd.



Det man idag kan göra är att stämma ansvariga personer och myndigheter iom att vi är under EU lagar idag. Innan så har det varit omöjligt att ställa någon ansvarig. Det pular jag med idag då. Samt lite annat som är relaterat. Jag höll mitt löfte från 10 års ålder att då'ru blir det andra bullar. Förhoppningsvis så leder det till att jag kan flytta med mina 3 kids från det här hemska samhället. Det är enda som fungerar, för dom flesta struntar i om barn blir mobbade, misshandlade, dödade, våldtagna osv. Visst visst så säger många pliktskyldigt att -Mjo himla hemskt, för att sedan återgå till sin bira och tänka på annat.



Jag vet att om 25 år så är det precis likadant i Sverige. Det är ju trist, och varför jag rekomenderar alla att flytta till ett annat land om dom kan.

Kommentera här: