Ge inte ut min msn!!!

Det plingar till i min mobil hela tiden verkligen, men det är inte "rätt" person som ringer/smsar. Så lite surt kanske, men jag får fortsätta hoppas helt enkelt. Någon gång måste det bli av. Det har hon lovat!
Jag är skit nervös inför resultatet, det kan ju förändra min framtid om jag får erbjudandet.
Och jag vill ha det.

När det kommer till att planera vissa saker så är det bara omöjligt, speciellt när man vet att man egentligen inte har tid men vill så himla gärna. Nu är det ny vecka och det betyder ny skolvecka, samt att jag ska försöka få in kompisar och jobb.
Så jag hinner inte träffa alla, och det ber jag om ursäkt över. Men skola går före, okej kanske inte mina kompisar går den inte alltid före. Är det bara att umgås så ja då måste jag göra vissa saker men är det något som har hänt som i lördags, så går mina vänner och familj alltid före det.

Jag är helt enkelt för välupfostrad för till vissa saker så säger jag ja, fast jag egentligen inte vill. Varför gör jag detta om jag vet att jag inte vill? Jag vill väll helt enkelt inte såra personen, fast jag vet att mot slutet kan jag eller den andra bli sårad.
Så varför?


Nej nu ska jag ta och vila mitt lilla huvud resten av kvällen, kanske skriver senare när jag kollat klart på underbara barnsliga en Prinsessas Dagbok 2.


Puss på er alla underbara läsare!

(föresten, ni som har min privata mejl, dvs den jag inte använder till bloggen, ge fan i att ge ut den!
Ni som vill ha tag i mig, kontakta mig via jsomijulia.blogg.se@hotmail.com där jag ger tips och råd eller om ni vill ha någon som ska visas i min blogg. Hojta till så ska vi se vad jag kan fixa, kollar min mejl där dagligen!)